2009-11-26

Mörkerutbildningen igång

Av Björn

Äntligen är mörkerutbildningen igång. Tidigare i veckan var det teori och prov, och idag vad det äntligen väder så att vi kunde köra första flygpasset.

Det kändes onekligen lite annorlunda när man satte sig i planet och det var helt mörkt utanför. På med pannlampan (röd lins så man inte förstör mörkerseendet) för att göra daglig tillsyn och sedan göra sig hemmastadd i planet. Flygläraren M på plats och sedan bar det iväg för ett introduktionspass.

Jag hade lämnat in en ATS-färdplan för flygning Bromma->TEBBY->Barkarby->LENA->Bromma. Det första som slog mig när vi startat bana 12 var hur fint det faktiskt var att flyga när det är mörkt. (nåja jag fick brottas lite med en sidvind på 12 knop först…). Över Stockholm var det inget större problem att hitta. Man känner ju igen de belysta objekten (typ globen, hötorgsskraporna osv), men det såg oroväckande mörkt ut mot Bosön som var vår utpasseringspunkt. M förklarade och guidade på sitt lugna sätt och när vi väl närmade oss Bosön så var det inga större problem att hitta.

Väl ute i mörkret kunde jag konstatera att man inte har mycket till hjälp för navigationen genom att bara titta på marken. Man ser visserligen konturer på vatten, belysning från större samhällen osv, men det är instrument och radiofyrar som gäller! Planet är utrustat med GPS, men M tyckte att det blev lite för enkelt då, och knappade snabbt bort skärmen med GPS-kartan…

Så smångingom kom vi till Barkarby där vi tänkte göra några studsar. Stockholm kontoll hade vänligheten att släppa ner oss till Barkarby på betydligt högre höjd än när man flyger dag, och det kändes tryggt att ha den extra marginalen. Studsarna gick förhållandevis bra, kom in med något hög hastighet över tröskeln, och utflytningarna satt väl inte helt klockrent, men det kändes ändå säkert.

Vidare från Barkarby flög vi mot LENA som är en NDB-fyr i Bålstatrakten. Det blåste drygt 35 knop på 2000 fot så jag fick öva på vinduppehållet och anflygning mot NDB-fyr.

På väg tillbaka hade man inte samma bana i användning som jag hade planerat för, så det fick bli en omplanering av kursen i luften vilket jag fick erfara kan vara svårt när det är mörkt. Dager så är det ju i princip bara att läsa in sig på kartan, men när det är mörkt är det klurigare…

Nåväl, vi kom fram till Svartsjö till slut och efter ha landat kunde jag konstatera att det här var ju riktigt KUL!