Monthly Archives: November 2009

Mörkerflygning till Skavsta

Det var dags för andra mörkerpasset i utbildningen. Denna gång skulle det bli en distansflygning till Skavsta (ESKN) för några studsar. Vädret var faktiskt till och med lite bättre idag, så vi kanske skulle få en lite lugnare flygning än sist. Letade igenom aktuella NOTAM och upptäckte att det minsann var stängt i Skavsta för både skolflyg och studsar hela denna vecka, men efter ett samtal med Skavstatornet så fick vi OK att köra i alla fall.

Start och utpassering Svartsjö var inga större problem och sedan fångade vi upp radialen mot Trosa VOR (flygfyr). Checkade in hos Stockholm Control och fick 3000 ft mot Trosa. Under flygningen ner gick vi igenom nödlägen och diskuterade bästa alternativ för nödlandning.

Vid trosa fick vi klart mot Bogsta inpasseringpunkt av Östgöta Control, och sedan började letandet för min del var flygplatsen kvar. Flyglärare M hade givetvis stenkoll men är man inte så van så tar det lite tid att hitta. Man kan ju tro att det skall vara enkelt att hitta med alla landningsljus, men faktum är att alla ljus är riktade, så du ser bara landingsljusen om du befinner dig någorlunda i banans rikting. ADF:en var inställd på en NDB fyr i banans förängning så det var bara att följa nålen och så småning om syntes flygplatsen tydligt.

Det blev totalt 3 hyfsade studsar. Vi blev satta i hold i för att separera oss från avgående trafik, och då märker man tydligt hur vindavdriften kan ställa till det… Man har ju inte lika bra koll på marken när det är mörkt..

Tillbaka mot Bromma hade jag bestämt rutt via Corner (NDB-fyr) för att testa lite hur räckvidden på dessa radiofyrar var. Enligt AIP så skulle räckvidden precis räcka till för att fånga upp den vid utpasseringspunkten från Skavsta. När vi diskuterade det lite tidigare trodde M att vi eventuellt skulle få blindflyga en liten bit innan vi skulle få “kontakt”, men det visade sig att vi redan vid Bogsta kunde styra mot NDB:n.

Tillbaka på Bromma så tankade vi – och då upptäckte jag (eller snarare efter påpekande från M) misstaget. Full av intryck och koncentration gjorde att jag inte hade skiftat tank en endaste gång under hela flygningen! Det är inte så bra. Nu hade vi soppa så det räckte med den valda tanken, men det var på håret, och klart onödigt. För att slippa sådant här i framtiden har jag omarbetat min mall för driftfärdplan så att jag i de händelser att jag glömmer bort – skall bli påmind om att skifta tank… och gå igenom checklistan när man kommit upp på cruise-level…

Mörkerutbildningen igång

Äntligen är mörkerutbildningen igång. Tidigare i veckan var det teori och prov, och idag vad det äntligen väder så att vi kunde köra första flygpasset.

Det kändes onekligen lite annorlunda när man satte sig i planet och det var helt mörkt utanför. På med pannlampan (röd lins så man inte förstör mörkerseendet) för att göra daglig tillsyn och sedan göra sig hemmastadd i planet. Flygläraren M på plats och sedan bar det iväg för ett introduktionspass.

Jag hade lämnat in en ATS-färdplan för flygning Bromma->TEBBY->Barkarby->LENA->Bromma. Det första som slog mig när vi startat bana 12 var hur fint det faktiskt var att flyga när det är mörkt. (nåja jag fick brottas lite med en sidvind på 12 knop först…). Över Stockholm var det inget större problem att hitta. Man känner ju igen de belysta objekten (typ globen, hötorgsskraporna osv), men det såg oroväckande mörkt ut mot Bosön som var vår utpasseringspunkt. M förklarade och guidade på sitt lugna sätt och när vi väl närmade oss Bosön så var det inga större problem att hitta.

Väl ute i mörkret kunde jag konstatera att man inte har mycket till hjälp för navigationen genom att bara titta på marken. Man ser visserligen konturer på vatten, belysning från större samhällen osv, men det är instrument och radiofyrar som gäller! Planet är utrustat med GPS, men M tyckte att det blev lite för enkelt då, och knappade snabbt bort skärmen med GPS-kartan…

Så smångingom kom vi till Barkarby där vi tänkte göra några studsar. Stockholm kontoll hade vänligheten att släppa ner oss till Barkarby på betydligt högre höjd än när man flyger dag, och det kändes tryggt att ha den extra marginalen. Studsarna gick förhållandevis bra, kom in med något hög hastighet över tröskeln, och utflytningarna satt väl inte helt klockrent, men det kändes ändå säkert.

Vidare från Barkarby flög vi mot LENA som är en NDB-fyr i Bålstatrakten. Det blåste drygt 35 knop på 2000 fot så jag fick öva på vinduppehållet och anflygning mot NDB-fyr.

På väg tillbaka hade man inte samma bana i användning som jag hade planerat för, så det fick bli en omplanering av kursen i luften vilket jag fick erfara kan vara svårt när det är mörkt. Dager så är det ju i princip bara att läsa in sig på kartan, men när det är mörkt är det klurigare…

Nåväl, vi kom fram till Svartsjö till slut och efter ha landat kunde jag konstatera att det här var ju riktigt KUL!

%d bloggers like this: