Tag Archives: VFK

Mörkertävlingen 2016

Då är deltagandet i Västerås Flygklubbs mörkertävling genomförd. Detta är andra gången M och undertecknad ställer upp så det börjar bli en tradition. Hur gick det då? Ja vi suger en stund på den karamellen.

Vi satte av mot Västerås i god tid för att kunna värma upp med några studsar på den ljusa delen av dygnet. M betade av uppåt 10 studsar i rask takt, och jag provade att även göra en från högersitsen. Spännande upplevelse i och med att synvinklar och reglage inte är där de brukar vara. Men det gick bra och jag får nog klassa det som godkänt. Det var riktigt härligt att konstatera att den skadade hälsenan faktiskt höll utan problem.

Och just på grund av hälsenan provade jag på de olika momenten som tankning, och puttning av flygplan. Gick galant, men jag tog det extremt försiktigt.

Tankning C172 SE-MIA

 
Studsandet fortsatte fram tills att solen gick ner, då det var dags att börja tänka lite på tävlingen. 

Tävlingen

Lagen hade samlats och det var dags att dra igång tävlingen. M och jag var riktigt taggade, vi hade ju trots allt en sistaplats från förra året att försvara! Tävlingsledningen delade ut kvällens uppgift – en navigationsrunda med ett antal markerade mål.

Kartunderlag, mörkertävling 2016


Vid varje brytpunkt fanns det en eller flera frågor som skulle besvaras. Det kunde vara allt från att kontrollera hinderbelysning till att se vad för sorts belysning en kyrka hade – eller inte hade.

Först och främst fick vi utarbeta en driftfärdplan. Det går ju snabbt idag när man har allt i iPaden. Sedan lämna in färdplan till Flight Planning Centre vilket är ett krav nuförtiden vid all mörkerflygning. Sedan började vi förstudera brytpunktsfrågorna för att vara så förberedda som möjligt när vi väl var i luften.

När starttiden var inne gav vi oss iväg. M hade koll på själva flygningen och jag koncentrerade mig på kartläsningen, och vi betade av brytpunkt efter brytpunkt. Gick utan större bekymmer, men som vanligt kan det vara lite svårt att identifiera smådetaljer eftersom vi höll oss mellan 2000-3000 fot. Till nästa år kan det även vara värt att komma ihåg att som navigatör förmedla instruktioner så att planet passerar bredvid målet, och inte rakt över det. Blir så mycket enklare att se då…

Kungsör, östra infarten


Jag hade även med mig actionkameran, men det blir inte mycket vettigt i och med att det är så mörkt. Jag hade även kopplat in kamerat på planets intercom i förhoppning att kunna fånga någon sekvens i samarbetet för att ta oss mellan brytpunkterna, men inte heller det fungerade. Endast ett lågt brummande ljud blev inspelat. Grymt irriterande, får nog testa lite på marken nästa gång för att få intercom-kabeln att fungera.

Nåväl, nedan följer GPS loggen från flygningen…

GPS spår från navrundan

Väl tillbaka gav vi oss i kast med teoridelen. Det har hänt mycket kring regelverken de senate åren. De har försvunnit, tillkommit nya, reviderats, stöpts om, bytt namn – ja ärligen kan jag säga att jag inte har total kontroll på alla detaljer. Majoriteten av ändringarna är dock lättnader, så man ligger oftast på rätt sida lagen om man skulle tillämpa gamla kunskaper. Men det finns undantag. T.ex är det inte längre tillåtet att placera två barn under 12 år i samma säte, vilket tidigare gjorde det fullt möjligt och lagligt att i en PA-28:a ta en flygtur med sex stycken femåringar. Inte att rekomendera…

Frågorna ja, här gäller det ju att veta och vara säker på sin sak, och vi gick bet på en del nymodigheter. Men rätt bra koll på läget ändå 😉

Och hur gick det då? 

Jag kan stolt presentera att jumboplatsen har fått nya adepter, för den här gången placerade vi oss näst sist! Eller på bronsplats om man så vill..

%d bloggers like this: