Som säkert alla vet så omges flygeriet med ett digert regelverk. Naturligtvis är certifikatets giltighetstid inget undantag 😉 Om man har behörigheten att framföra enmotoriga kolvmotorflygplan (land) så måste man förlänga behörigheten var 24:e månad. För att förlänga måste ett av nedanstående krav vara uppfyllt:

* Man skall under de senaste 12 föregånga månaderna innan giltighetstidens utgång ha gjort minst 12 starter, 12 landningar och 12 timmars flygtid (varav minst 6 som befälhavare), varav en flygtimme skall vara träningsflygning tillsammans med en lärare.

eller

* Man skall ha gjort en PC (Proficiency check) med en kontrollant inom de 3 sista månaderna innan behörighetens utgång.

Det var alltså dags för att köra en lärartimme tillsammans med flyglärare M. Flygarkollegan J hade också bokat sin lärartimme denna kväll så vi beslutade att åka gemensamt och göra ett pilotbyte på Johannisberg i Västerås.

J var först ut, och efter väntan på ett antal start och landingar på Bromma var vi på väg mot Västerås. J gjorde en nödlandningsövning på och väl framme vid Johannisberg var planen att J skulle göra ett par kortfältsstarter innan det var dags för pilotbyte. Första landningen gjorde J en helt superb landning, stallvarnaren tjöt 0.5 sekunder innan sättning och sättningen var så mjukt att det enda som skvallrade om att vi var på marken var däcktjutet när vi tog mark. Satte ju lixom ribban för resten av flygningen tänkte jag i baksätet… 😉

Så var det dags för min tur. Jag gjorde två kortfältsstarter. Det är ju ett moment som man faktiskt inte gör så ofta när man oftast flyger till trafikflygplatser. Så detta pass kom väl till användning för att repetera båda typer av kortfältsstart (alternativet när man startar med 25gr klaff, samt alternativet där man startar med 0gr klaff för att sedan fälla ut till 25gr när man uppnått 45kt). Värt att komma ihåg är att det ju faktiskt går utmärkt att genomföra en kortfältsstart i övningssyfte även när man startar från Bromma. Det är nog något som jag skall göra då och då framöver.

Vi hade vid det här laget börjat tumma lite på tiderna då det är tillåtet med upprepade starter på Johannisberg så vi lämnade mot Bromma. Jag tyckte att det kunde vara lämpligt med några nödövningar
så över några mälaröar gjorde vi ett par “motorstopp”.

Om man jämför med grundutbildningen så tycker jag nog att den “psykiska stressen” inte alls är lika hög längre när man gör åtgärderna vid motorstörning och förberedelserna inför nödlandningen. Mina val av fält hade väl funkat, men med facit i hand så fanns det bättre fält att välja. Värt också att komma ihåg är att det inte alltid är åkrar/fält som är bästa valet. Bredvid ett av “mina” fält gick en lång fin rak asfalterad väg utan belysningsstolpar eller trafik vilket förmodligen hade varit ett bättre alternativ.

Sen bar det tillbaka till Bromma för landing på bana 12 och min första träningsflygning i syfte att förlänga behörigheten SEP(L) var klar. 😉 😉